Någonting händer vecka 6

Jljusanuari är vanligen en dålig läsmånad om jag inte låter jullovsläsningen hänga kvar. Annars är jag sorgsen över att julen är över, att julkulorna ska undan, att mörkret fortfarande är kvar. Jo, visst borde läsningen då vara trösten, men det verkar inte så. Men sen, sen kommer ljuset och jag får vårkänslor oavsett temperatur eller typ av nederbörd.

En av mina bästa böcker just nu är Oh, the Places You’ll Go! Sägs vara en barnbok, skriven av Dr. Seuss. Den handlar om att ge sig ut i livet. Helt enkelt underbar och det enda jag vill är att gå på utflykt, i ljuset.

You have brains in your head
You have feet in your shoes.
You can steer yourself
any direction you choose.
You’re on your own. And you know what you know.
And YOU are the guy who’ll decide where to go.

Jag upptäckte boken i Jennifer Nivens roman Stjärnor i natten. Originaltiteln för Nivens bok är All the bright places, och hämtar gott om text och tankar från Oh, The Places You’ll go.  Stjärnor i natten, där två vilsna ungdomar träffas högst uppe i skolans klocktorn, båda beredda att hoppa. Violet för att hon inte vet hur hon ska gå vidare med skuldkänslorna efter sin systers död, Theodore för att han är outsidern som alla betraktar som en konstig jävel. Vill de dö? Kanske inte, men hur ska man orka leva?

Men de kommer ner från klocktornet den gången, och Theodore ser till att de båda ska göra ett gemensamt skolprojekt: att vara turist i den egna hembygden. Violet är mycket tveksam. Det enda hon vill är få vara ifred. Men de åker runt tillsammans, är tillsammans och blir någonting annat tillsammans än vad är var och en för sig. Det är ljus och kärleksfull bok trots att handlar om psykisk ohälsa och slutar så tragiskt. Med döden närvarande påminns man igen om hur bra det är att få leva.

Och tack för Oh, The Places You’ll go.

Vad de läser när de läser – B

totoJag gillar Emma Virkes bilder. Färgstarka och inbjudande. Toto tittut är ett slags aktivitetsbok. Pekboken har olika hål där man genom att använda sig själv gör boken något mer. Det gör att man läsa den om och om igen och det händer alltid något nytt. Kul idé! Se här. Två fingrar som blivit Totos ben och som man kan pilla lite på.

Här sitter Toto i gungan på grenen. Kan du hjälpa till att få fart med benen?

Toto tittut. Emma Virke. Utgiven av Lilla Piratförlaget 2014.

 

Lex bok

Alla är idioter. Alla. Det lärde hon sig av sin pappa för evigheter sen. Idioter. Punkt. Minus Jonatan, men han verkar vara på väg ut ur deras tvåsamhet. Vi två mot världen. Vilken klyscha! Lex skulle aldrig säga nåt så… Men ändå.Och vad skulle hon ta sig till utan Jonatan?

Vem är Lex? Bor hos mamma som hon kommer överens bra med. Farsan – barnslig och självupptagen – sitter i fängelse och hon besöker honom regelbundet. Sista året på gymnasiet går hon men bryr sig inte för betygssystemet är ändå helt kass. Men går dit varje dag tycks hon ändå göra. Varför då? Alla andra är ju ändå idioter. Framtidsplanerna är dunkla. Kort och gott, arg på allt.

När hennes mamma träffar Bruno, en desperat ungdomsboksförfattare på jakt efter nytt material,  blir hemma ett väldigt jobbigt ställe att vara på. Bruno försöker bli Lex vän och vill pumpa henne en smula för att få stoff att bygga en ny roman på. Hon berättar. Men startar en blogg där en fiktiv person med namnet Maya berättar om samma saker som Lex berättar för Bruno. Till Jonatan säger hon:

Mamma kan inte vara ihop med en sån! Fattar du inte det? En som bara är helt ful of himself och skiter i alla runt omkring.

Jag har träffat många arga ungdomar i mina dagar. Kombinationen skärpt, smart och ilsken är inte ovanlig och (och välgörande att möta, jag älskar att veta att jag lever). Däremot är jag tveksam till att Lex stil håller ända in på tredje årskursen på gymnasiet.  När en 18-åring är skärpt, smart och ilsken brukar de vid det taget ha fokus utanför gymnasiet. Det som ska komma. Friheten, resorna (”jag tänker inte sitta här och ruttna”) eller världsförbättringen. Men bortsett från det:

Inte minst när Maya-bloggen startar ställs många intressanta aktuella frågor kring vad det är att vara ung idag med krav på framgång och lycka,vad media och förebilder kan vara och betyda. När allt avslöjas, och Lex egen (tvärtom-)blogg växer fram vaknar andra unga till och får något att trösta sig hos.

Lex bok är en bladvändare. Välskriven så in i vassen. Även när jag tröttnar roller irriterar mig för mycket på Lex, läser jag vidare. Kort och gott: skärpt, smart och ilsken. Och sådant är ju välgörande.

Lex bok. Sara Kadefors. Utgiven av Lilla Piratförlaget 2013.

Om det var krig i Norden

Hon ber mig läsa igenom texten. Min dotters födelsedag är min viktigaste högtid, skriver hon. Och fortsätter att berätta om läget i landet, mannen som dödades och flykten när barnet bara var några dagar gammal.

Jag tänker på henne när jag läser Janne Tellers Om det var krig i Norden. Effektivt berättad i ett du-tilltal får hon läsaren – ung som gammal –  att leva sig in i en situation när Norden ska bli ett nytt land men kriget rasar.

Om nästan hela Sverige, nästan hela Stockholm låg i ruiner efter bombnedslag. Om huset som du och din familj bor i har fått hål i väggarna, alla fönsterrutor krossade och taket bortslitet.

Du lyckas fly. Du förvaras på ett flyktingläger. Du får stanna i ett land som inte talar eller skriver de bokstäver du är van vid. Du är inte särskilt önskad. Du gör ändå ditt bästa. Med allt.

Ändå är du en främling. Ändå tänker du varje dag på när du kan flytta hem.

Hem, vart?

Kvinnan pekar på ett ord i sin text och frågar om hon stavat rätt. Det har hon inte. Avrättad stavas med ä.

Om det var krig i Norden. Janne Teller. Utgiven på svenska av Lilla Piratförlaget 2012