Årets bokresa gick till Madrid. Boken vi läst var Ben Lerners Vägen från Atocha Station i dagarna utgiven på svenska av Natur & Kultur. Gissa om vi tyckte olika? Vi avnjöt tapas och uppfriskande drycker av olika slag och tyckte bokdiskussionen var speciell eftersom vi befann oss på Plaza Santa Ana där bokens huvudperson Adam bodde. Här sitter vi, ( några av oss i alla fall) och väljer från menyn, visst är vi fina?
Breakfast bookclubs aktiviteter är öppna för alla så även bokresorna. Det är enkelt, alla bokar sin egen resa och sitt eget hotell. Vi väljer en bok med anknytning till platsen och försöker boka någon form av boklig aktivitet. I Madrid gick vi en guidad litterär tur. Vi håller kontakt via Facebook under resan, träffas spontant och pratar böcker men också en hel del annat. Vi har hittills varit tre gånger på Syninge kursgård i Norrtälje, därefter åkte vi vidare i världen till Amsterdam, London, Berlin, Humlebäck och Helsingfors. Nu i helgen drabbade vi alltså Madrid, en stad med dramatisk historia, fantastiska konstmuseer och underbara, mysiga gränder. Om ni inte varit här så åk! Madrid är vackert, charmigt och vänligt, har fantastiska gatlyktor och en staty av en dam som läser.
Tack alla som var med för ett livslångt bokminne! Alla resor jag gjort tillsammans med Breakfast Bookclub är livslånga bokminnen!
Boken överraskade mig positivt, jag trodde den skulle vara mer Bergmansk med uppslitande uppgörelser utan överseende eller tillgivenhet. Trots starka känslor och konflikter var den mjuk, hoppfull och känslomässigt intelligent. Man skulle rentav kunna kalla den för en feelgood, fast relationsroman går ju bra det med. Det är tydligt att Lena Ackebo känner ömhet inför sina karaktärer. Alla känner vi en Mona eller en Barbro, de två systrarna i boken. Det skiljer 9 år mellan dem och deras upplevelse av föräldrarna och uppväxten går stick i stäv. De träffas sällan och när de någon gång gör det, går de varandra på nerverna. Trots detta får Barbro snilleblixten att hon ska ta med sig Mona på en gemensam semesterresa till Mallorca för att de ska lära känna varandra bättre. Hon tror att Monas min är förtjust när hon på julafton öppnar kuvertet med biljetterna, i själva verket är Mona förfärad över att behöva tillbringa en hel vecka ensam med lillasystern.
En mogen debut av den vid boksläppet blott 27-åriga Emma Cline. Romanen utspelas i Kalifornien under sent 60-tal. Evie är 14 år, ensam och vilsen utan fotfäste. Hennes föräldrar är upptagna av sitt, fadern har nyligen lämnat modern för en annan kvinna och mellan Evie och hennes bästa vän blir förhållandet sakta men säkert kyligare. Av en slump träffar Evie ”flickorna” och blir fascinerad av den 19-åriga Suzanne. Flickorna lever i kollektiv tillsammans med en karismatisk man, Russell, vilken Cline har modellerat efter sektledaren Charles Manson. Sakta men säkert sugs Evie in i sektens sfär.
En sällsamt fascinerande och underlig roman! Huvudkaraktären Yeong-hye som berättelsen kretsar kring är en passiv karaktär, så till vida att hon möter omgivningens krav med aktiv passivitet. Hon är i bokens första del gift med en självgod och narcissistisk man som valt just henne därför han anser att hon är en medgörlig och intetsägande människa. En människa som underkastar sig hans vilja och som aldrig någonsin kan komma att överglänsa honom. ( Ack vad han bedrog sig.)