Det som inte dödar oss av David Lagercrantz

13060781_O_1[1]Rätt eller fel med en fortsättning på Millenium-trilogin? Om detta har Sverige tvistat! Personligen tycker jag det är okej, jag menar varför inte? Bengt Ohlsson gjorde något likande när han skrev Gregorius och vann Augustpriset. Fast han tjänade förstås aldrig de pengar som Norstedts Bokförlag, Lagercranz och faktiskt också Larssons livsverk, tidningen Expo, kommer att göra. Det här med att tjäna pengar tycks reta ett antal kulturmänniskor riktigt rejält.

Jag tycker att man bortser från det faktum att de svenska förlagen behöver sina bästsäljare för att kunna ge ut de smala böckerna och satsa på nya oetablerade författare. Jag vill minnas att Norstedts bara för något år sedan fick låta ett antal medarbetare gå med anledning av dålig ekonomi. Jag tycker också att David Lagercranz är ett utmärkt val för att utföra uppgiften. Hans styrka och speciella yrkesskicklighet som författare är att ge röst åt andra.

Lagercrantz_David_1[1]Hur bra är då Det som inte dödar oss? Riktigt bra skulle jag vilja säga. Lite pratig ibland kanske, men annars helt i linje med innehållet i Stiegs böcker. Politik, dataintrång, spionage, våldsamma män, grov organiserad brottslighet och tidningen Millenium på väg att förintas. Lisbeth har blivit en av världens främsta hackers (och superhjältinnor) och Mikael Blomkvist betraktas av omvärlden som en bedagad journalist. Ämnen som Stieg definitivt skulle kunna ha valt att skriva om.

Men – som Stieg Larsson kan ingen skriva, hans tre böcker är oefterhärmliga i sin briljans, jag var rent fysiskt slut av spänningen i den sista delen då Lisbeth går lös med en häftpistol någonstans i närheten av Norrtälje. Jag minns att jag tänkte att det var bra att det var slut för jag pallade helt enkelt inte mer, jag ville att Lisbeth skulle få lite lugn och ro.

Förstå mig rätt här, Lagercranz är en utmärkt författare som skriver skickligt och rejält spännande men Stieg Larssons böcker går bara inte att toppa! Jag hoppas dock att han i sin himmel ler och gläds åt hur älskade hans böcker och karaktärer är. Så älskade att en annan författare suttit och skrivit en fortsättning som en hel värld väntar på. Detta är få författare förunnat och det faktum att Lagercranz av säkerhetsskäl skrivit romanen på en ouppkopplad dator känns som en blinkning till Lisbeth Salander och föralldel Stieg Larsson själv som i Luftslottet som sprängdes tidigt lekte med wifi och trådlösa nätverk när Lisbeth ligger hårdbevakad på sjukhus utan möjlighet att surfa. Jag kanske riskerar mitt rykte nu men jag hoppas nog på ytterligare böcker i serien skrivna av just David Lagercranz.

Det som inte dödar oss är utgiven på Norstedts 2015. Jag lyssnade till ljudboken som är inläst av Stefan Sauk.

 

 

Står dig ingen åter av Anna Karolina.

13068831_O_2[1]Anna Karolina består provet, uppföljaren till hennes debutroman Stöld av babian är en utmärkt spänningsroman. Ytligare och kanske en mer klassisk deckarintrig än debuten förvisso, men det är samma driv och drag som i ”babian” och det räcker långt. Den utsökta realismen i polisarbetet finns kvar och likaså det inte helt lättälskade persongalleriet.

Berättelsen tar vid ca tre år efter händelserna i Stöld av babian och polisen Amanda Paller har blivit mor. Hon har avancerat i sitt yrke och det blir hon och en kollega som tar det första förhöret i utredningen kring de så kallade kannibalmorden där mördarna drogats med ett ämne som får dem att bete sig som kannibaler. Lägg märke till att jag ovan skrev Amanda och en kollega, här är det riktigt polisarbete som gäller och man är två poliser vid förhör. (Man ringer också låssmed då man ska ta sig in i en låst lägenhet även om Amanda ändå tar sig in via balkongen så att låssmeden måste avbokas.) Jag är också mycket förtjust i det avsnitt där läsaren tillsammans med en polisstuderande får lära sig hur man talar i polisradio.

Jag väljer att inte avslöja vad som hänt med övriga karaktärer sedan första boken. Anna Karolinas andra bok är i mångt och mycket en direkt fortsättning på denna och för att till fullo njuta av upplösningen i ”Babian” så vill man inte veta. Jag vill dock påpeka att man inte behöver ha läst första boken för att uppskatta den andra, men jag vill ändå rekommendera det.

De sista kapitlen i Stöld av babian är jättespännande och jag gillar verkligen upplösningen i Står dig ingen åter. Kanske avslöjar jag för mycket, men jag måste bara tillägga att det är helt okej att inte älska sina bonusbarn speciellt mycket. Ibland är den ljumma styvmors-kärleken en ren fördel. Läs så får ni se.

Står dig ingen åter är utgiven på Norstedts 2015. Och här har du en länk till min recension av Stöld av babian.

Stöld av babian av Anna Karolina,

13058160_O_1[1]

Jag är petig avseende kriminalromaner i polismiljö, det måste finnas ett visst mått av realism i polisarbetet för att jag ta till mig historien. I denna snygga debutroman behöver jag inte sukta, poliserna bär skyddsväst, samlas för ”utsättningar”, vid insatser har man ”brytpunkter”. Västerortspolisen i Solna ligger på rätt adress och hjältinnan jobbar i polisbil. Efter dessa detaljer har jag inga problem med att sluka boken som ibland liknar ett manus till en filmthriller.

Vi rör oss i huvudet på tre personer Amanda, Adnan och Magnus. Den unga polisen Amanda Pallers själ går i gråton, på ytan är hon en skicklig och rättrådig polis, ingen anar att hon är ute efter hämnd och hon är beredd att gå långt för att uppnå det hon föresatt sig. Både Magnus och Adnan har sina givna roller i den plan som Amanda utformat. Magnus Blomberg, polisbefäl med sociopatiska drag är kallhamrat hänsynslös, medan Adnan Nasimi, nyss frigiven efter att ha avtjänat straff för narkotikabrott utvecklas till att bli bokens mest intressanta karaktär.

Titeln då? En nioårig babianflicka vid namn Julia stjäls från Kolmårdens djurpark och när Amanda läser om stölden kommer hon att tänka på något hon hört berättas…

Anna_Karolina_1[1]Jag blev helt uppslukad av boken och hela tredje adventshelgen försvann medan jag läste. Upplösningen är både annorlunda och oförutsägbar och när man som jag har en viss lokalkännedom blir den rent av lysande. Spännande underhållning i bokform när den är som bäst. Fast Stöld av babian har mer djup än så – syftet med stölden av den lilla apan Julia snurrar fortfarande i min hjärna, så gör även tonårsgrabbens Samirs öde.

Stöld av babian är utgiven av Norstedts 2014.

 

Liv till varje pris av Kristina Sandberg

13059723_O_1[2]Mor är rar lyder en välkänd textrad från småskolans läsebok. Fru Maj Bergvall är inte rar, hon är istället förtvivlat angelägen om att göra rätt, att passa in. Lika hård och uppfordrande som hon är mot sig själv är hon mot andra inte minst sin familj. Hon vill innerligt gärna vara älskad men hennes brist på självkänsla gör att hon är oförmögen att visa och ta emot kärlek.

Liv till varje pris är den sista i trilogin om Maj från Örnsköldsvik och äntligen har Katarina Sandberg fått sin välförtjänta August-nominering. Inifrån Majs huvud skildras Sverige från slutet av 30-talet fram till våra dagar. Maj väljer inte, hon blir. Hon blir gravid, hon blir gift med Tomas, hon blir hemmafru. Hon blir kvinnan som föder ett barn och som sörjer för de sina. Majs make Tomas blir också, han ärver familjefirman något som kan utifrån tyckas som ett ytterst fördelaktigt arv men Tomas är inte skapt för att bli entreprenör.

Kristina Sandbergs tre böcker om Maj har krupit in under mitt skinn. Som uppvuxen som ensamt barn i en familj bestående av kvinnor från Majs generation har Kristinas absoluta fingertoppskänsla för språkets uttrycksform och de normer som rådde för kvinnor under denna tid har golvat mig totalt. Hon skriver orden, uttrycken och tankarna som så ofta nyttjades under min uppväxt. Trots att jag växte upp i en helt annan del av Sverige. Jag har hört att Kristina ofta fått frågan om det feministiska perspektivet i böckerna, klassperspektivet och det kvinnohistoriska perspektivet. Man har haft synpunkter på Maj och hennes sätt att vara. I Liv till varje pris svarar Kristina så här:

Du ska veta Maj hur många som vill att du ska föra en rak och tydlig kommunikation med din man och dina barn. Som om du kunde…”

Nej, Maj kan inte föra någon rak kommunikation för hon hade ingen aning om att det kunde gå till på det viset.  Hon var ett barn av sin tid precis som vi alla är barn av vår tid.

Liv till varje pris är utgiven på Norstedts 2014. Du kan läsa Ann-Sofies blogginlägg om  Att föda ett barn 2010  och  Sörja för de sina 2012  genom att klicka på länkarna.