Frukostintervjun: Anna Karolina

Anna_Karolina_1[1]

Anna Karolina har seglat upp på den svenska deckarhimlen med två väldigt spännande polisromaner under det sista året. Vi beslöt att kolla upp vad hon brukar äta till frukost.

God morgon Anna! Vad äter du till frukost?
Kaffe och fil med müsli. Ibland någon form av ägg. Om jag lyxar till det gör jag en smoothie. Visst är det märkligt med frukost! Jag varierar mig ytterst sällan. Tänk om man åt samma sak till middag jämt.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Hinner aldrig läsa på morgonen. Jag loggar in i datorn istället och funderar på vad nästa stycke i mitt manus ska handla om.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Jag vill svara deckare men det kanske borde vara en roman som man mår bra av. Kanske slutet på en deckare när boven i dramat (oftast) åker fast.

Vad läser du just nu?
Jag har just börjat på ”Jonny Liljas skuld” av Olle Lönnaeus.

Vad använder du som bokmärke?
En guldpläterad fjäder som jag fick av ett par vänner på min senaste releasefest.
 Om det är pocket viker jag sidan. Blir jag halshuggen nu?

Inte alls för de allra flesta viker sidor i pocketböcker, de erkänner det bara inte. En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Huller om buller.

Åh, vilket underbart svar, för huller om buller är det som gäller i min bokhylla med just nu! Tack för intervjun!

Står dig ingen åter av Anna Karolina.

13068831_O_2[1]Anna Karolina består provet, uppföljaren till hennes debutroman Stöld av babian är en utmärkt spänningsroman. Ytligare och kanske en mer klassisk deckarintrig än debuten förvisso, men det är samma driv och drag som i ”babian” och det räcker långt. Den utsökta realismen i polisarbetet finns kvar och likaså det inte helt lättälskade persongalleriet.

Berättelsen tar vid ca tre år efter händelserna i Stöld av babian och polisen Amanda Paller har blivit mor. Hon har avancerat i sitt yrke och det blir hon och en kollega som tar det första förhöret i utredningen kring de så kallade kannibalmorden där mördarna drogats med ett ämne som får dem att bete sig som kannibaler. Lägg märke till att jag ovan skrev Amanda och en kollega, här är det riktigt polisarbete som gäller och man är två poliser vid förhör. (Man ringer också låssmed då man ska ta sig in i en låst lägenhet även om Amanda ändå tar sig in via balkongen så att låssmeden måste avbokas.) Jag är också mycket förtjust i det avsnitt där läsaren tillsammans med en polisstuderande får lära sig hur man talar i polisradio.

Jag väljer att inte avslöja vad som hänt med övriga karaktärer sedan första boken. Anna Karolinas andra bok är i mångt och mycket en direkt fortsättning på denna och för att till fullo njuta av upplösningen i ”Babian” så vill man inte veta. Jag vill dock påpeka att man inte behöver ha läst första boken för att uppskatta den andra, men jag vill ändå rekommendera det.

De sista kapitlen i Stöld av babian är jättespännande och jag gillar verkligen upplösningen i Står dig ingen åter. Kanske avslöjar jag för mycket, men jag måste bara tillägga att det är helt okej att inte älska sina bonusbarn speciellt mycket. Ibland är den ljumma styvmors-kärleken en ren fördel. Läs så får ni se.

Står dig ingen åter är utgiven på Norstedts 2015. Och här har du en länk till min recension av Stöld av babian.