Var blev du av Bernadette

9789146221494Först: åh vilken utsökt och behaglig läsning det här har varit. Jag skrattade en hel del, men fick också sån ångest över händelseutvecklingen att jag blev tvungen att läsa sista kapitlet för att komma vidare. Det har aldrig hänt tidigare i hela mitt liv!

Bernadette är en enastående mamma till Bee, Enastående, men också mycket speciell. Hon har svårt att umgås med andra människor och avskyr ”myggorna”, dvs de andra mammorna på Bees skola. Tidigare var Bernadette en av världens främsta arkitekter, men något hände som fick henne att dra sig tillbaka. Bee håller som bäst på att ta sig igenom sista året i grundskolan och levererar lysande resultat. Till hösten ska hon studera på en av de finaste internatskolorna och rektorn där kan inte nog utgjuta sig över hur enastående begåvad och smart flickan är. Pappa är hot shot på ett Viktigt Projekt på Microsoft  i Seattle, där de bor. När han plötsligt får starka indikationer att allt inte står rätt till  lägger han den ena händelsen efter den andra och befarar att Bernadettes mentala hälsa är oroväckande dålig. Han måste få hjälp av specialister. Och det finns många som vill hjälpa honom.

2009 upptäckte jag det engelska litteratur-begreppet: Epistolary novel. Lexikonet översätter det till brev-roman , vilket låter såväl tråkigt som begränsande.  En epistolary novel kan ju innehålla allt möjligt spännande som anteckningar, lappar kastade i papperskorgar, mejl, sms-korrespondens,menyer, tidningsartiklar etc etc. Den här romanen är en sådan i sin allra bästa bemärkelse. Genom allt material och alla perspektiv får man en allt större och bättre bild av Bernadette och varför saker blir som de blir.  Suveränt välberättad. Och dessutom ett snyggt omslag. Köp den! Läs den! Älska den!

Var blev du av Bernadette. Maria Semple. Utgiven 2012. På svenska av Wahlström och Widstrand 2013.

Då tänker jag på Sigrid

granKvinnor som flyr staden och återvänder till barndomsplatsen på landsbygden för att slicka kärlekssår – jag erkänner att jag är misstänksam mot en sådan story. Då tänker jag på Sigrid kunde lätt ha forslats undan till den kategorin om jag lyssnat på det örat innan läsningen. Men nu var det  titeln som lockade mig. Vem är Sigrid? Och vem är jag?

Hanna i Stockholm har ett förhållande med Henrik, men han är gift och de träffas på de villkoren. Tills det bara inte går mer. Hon packar ner ett par kartonger och hyr ut sin lägenhet på obestämd framtid. Ställa på vänt och hoppas att kanske ändå. Inte fatta drastiska beslut i kärlekssorg och förvirring. I släktgården Storgårda boar Hanna in sig.

Och här blir romanen något annat. Stockholm på vänt ställs mot allt det Hanna kliver tillbaka in i. Pappa Bosse som fortfarande anser sig förfördelad när Storgårda gick till den tafatte storebordern Åke och som knappt talat med sin mamma på alla år sen dess. Farmor Sigrid som numera sitter dement på sjukhemmet. Grannen Kalle som bor på undantaget och vet allt. Vad är blod och vad är vatten? Med Hanna på plats rubbas cirklarna.

Vad jag allra särskilt tycker om med den här boken är pappa Bosse och farbror Kalle. Den kärva pappan som visserligen visar att han älskar sin dotter, men har så mycket annan under skinnjackan som hålls tillbaka. Det är så fint! Och Kalle, hjälpsam och rättfram, jag gillar honom som bara den. Det händer inte så mycket men författaren låter perspektiven växla mellan tid och person för att på så sätt ge möjliga förklaringar. Det går inte fort. Någon kan tugga kakan under några meningar, rapport om ett sovtillstånd med lika många. Det uppskattar jag också. Jag tycker om språket men ibland tröttnar jag på det dialektala. Det är blötvattnet, pissregnet och storskogen och upphackade meningar. Men det är det lilla.  Då tänker jag på Sigrid kommer jag tänka på länge.

Då tänker jag på Sigrid. Elin Olofsson. Utgiven av Wahlström & Widstrand 2013